- Han slog igenom i FC Porto…

- Där han slog ut United på Old Trafford…

- Där han vann Champions Leauge…

- Han kom till Chelsea, arrogant och självsäker…

- Han skrev historia direkt med två raka ligaguld och tre raka FA-Cup titlar…

- Han gjorde Chelsea till ett storlag…

- Han gick till Inter där han vann två raka ligaguld och Champions League, IGEN…

- Nu är han i Real Madrid och kan skriva historia på nytt…

José Mourinho är världens bästa tränare genom alla tider. Hur ofta studerar vi fotbollsälskare tränare? Många av oss har spelare som idoler, men knappast tränare. Några United-supportrar går runt med Sir Alex tröja, men Mourinho är speciell. José Mourinho är arrogant, självsäker och en helt fenomenal taktiker. Det han har gjort med FC Porto, det kommer INGEN någonsin att göra om. Det han har gjort med Chelsea, kommer INGEN någonsin att göra om. Chelsea-publiken sjunger fortfarande ”Bring Back The Special One”. Det han har gjort med Inter är troligen det sjukaste någonsin. Vem trodde att Inter skulle vinna Champions League? Inte gjorde jag det i alla fall. Nu har han Real Madrid, och en trupp som egentligen besitter allt. Tänk om han skulle vinna Champions League för tredje gången på tolv år!?!?. Makalöst. Zlatan Ibrahimovic sade nyligen att han älskar Mourinho och skulle kunna döda för honom. Frank Lampard sade nyligen att han aldrig varit den spelaren han är idag om det inte vore för José Mourinho. Vilket är nästa lag i Mourinhos kapitel? Hjärnan säger Manchester City. Men jag vet inte, jag tror kärleken till Chelsea är så pass stor att Mourinho nästan skulle kunna döda för att komma tillbaka. Chelsea behöver José Mourinho och José Mourinho behöver Chelsea. José Mourinho är inte bara alla tränares förebilder. Han är min största förebild, jag avgudar den mannen så mycket att det inte finns. Jag älskar den mannen. Han har fått mig att älska fotboll mer. Jag kan inte beskriva det. Vad José Mourinho än beslutar sig för att gå så kommer jag aldrig att glömma honom. Det han gjort för Chelsea är det största i klubbens historia. Det är därför alla världens unga tränare drömmer om att bli den nya José Mourinho!

Det var längesedan jag såg Chelsea så bekväma ut i sitt spel som dem var mot FCK. Många varnade för FCK inför matchen, och det har jag fullt förståelse för. Som Chelsea-fan så varnade även jag för FCK och innerst inne trodde jag faktiskt på en förlust, även om hjärtat ville annat. Bara några minuter in i matchen fick jag syn på ett grymt ovanligt bra Chelsea. Det var rakare spel, Torres sprang på djupet, Anelka gjorde allt rätt och Lampard var lite bättre än vad man har sett dem senaste matcherna. Det var egentligen klasskillnad från början till slut men det var ingen dominans i 90 minuter. Det var i ärlighetens namn 20 minuters magi som räckte för att besegra FCK med 2-0 på Parken. Anelka gjorde första målet, och det andra var mer eller mindre ett mästerverk. Lampard smeker fram en passning och Anelka slår in bollen i bottre ur en ganska dålig vinkel. Chelsea kontrollerade sedan matchen på ett lugnt och behärskat sätt. Chelsea stod egentligen för en noggrann, fokuserad och beslutsam insats matchen igenom, och Carlo Ancelottis val att bänka Drogba och spela 4-4-2 visade sig vara ett genidrag. Anelka var som sagt mycket bra men en annan spelare som verkligen förtjänar beröm är Fernando Torres. Han kändes mycket rappare i stegen idag, han ville mer och jobbade hårt för laget. Allt som saknades var egentligen målet. Men det kommer, det är jag helt övertygad om. Innermittfältet i Chelsea med Essien/Lampard var bra utan mersmak. Dom hade ju trots allt ingen press på sig, det riktiga testet blir naturligtvis mot United nästa vecka. Till sist vill jag passa på att skicka en hälsning till Sladjan i Viasat Studion. Anelkas målgest som han gjorde var gesten med fjärilen och så mycket som jag vet har det ingenting med hans dotter att göra. Bara en liten detalj. Jag är själv skarpt förtjust i Anelkas målgester eftersom han är lika iskall varje gång. Avslutningsvis tänkte jag betygsätta Chelsea-spelarnas insats igår, jag har tänkt börja göra det eftersom många utav spelarna har en väldigt ojämn form:

Betyg 1-10:

Peter Cech 7: Har egentligen inte så mycket att göra, men fortsätter att visa stabilitet precis som han har gjort hela säsongen.

Jose Bosingwa 8: Bosingwa gör en mycket bra match både offensivt och defensivt. Borde dock utnyttjat sin snabbhet lite mer vid några tillfällen.

Branislav Ivanovic 7: Ivanovic är i mina ögon säsongens spelare i Chelsea. Lika stabil som alltid och är definitivt värd mer beröm.

John Terry 7: Terry gör en fin match, drog på sig ett ganska onödigt gult kort men kaptenen visar stabilitet.

Ashley Cole 6: Jag ogillar verkligen när Ashley alltid ska spela sig ur sina situationer istället för att spela säkert och rensa bollen när det behövs, men gör trots det en godkänd insats.

Ramires 8: Oj vad killen växer, Ramires är grym och gjorde en riktigt fin match på Chelseas högerkant.

Michael Essien 5: Essien kan så mycket mer och är så mycket bättre. Han blandade och gav mot FCK. Vi alla som känner Essien vet att han har en otrolig högsta nivå.

Frank Lampard 6: Hade inte Lampard gjort den fantastiska assisten till Anelka så hade han hamnat på en femma precis som Essien. Har en bit kvar till formen men närmar sig sakta.

Florent Malouda 6: Malouda kunde ibland försvinna ur matchen, men sysselsätter FCK försvaret tillräckligt.

Nicholas Anelka 9: Två fantastiska mål, kyla och effektivitet. Bästa matchen för säsongen?

Fernando Torres 9: Torres förtjänar en nia då han löper väldigt mycket, väldigt mycket rätt och skapade farligheter gång på gång. Enda som saknades var egentligen målet.

Inhoppare Drogba 5: Hinner inte göra så mycket på dem 20 minuterna han får.

Inhoppare Zhirkov 5: Precis som Drogba.

Champions League tar fart på nytt och vi har 4 makalösa matcher på 2 makalösa dagar framför oss! Den matchen jag lagt mest fokus på är FCK mot Chelsea. På förhand en fullkomlig drömlottning för Chelsea och en glasklar seger med stor marginal. Spekulationerna handlade egentligen om FCK ens kunde göra ett mål på Chelsea på 180 minuter. Nu handlar det mer om Chelsea klarar av att ta sig vidare mot FCK. Många undrar vad som har hänt med Chelsea, likaså jag själv. Svaret är följande. Chelsea-spelarna är inte i form, och det syns tydligt. Alla spelare underpresterar förutom tre spelare, Ivanovic, Cech och Terry är dem enda tre spelarna som håller normal standard för tillfället. Drogba är totalt ur slag, likaså Lampard. Lampard är mer eller mindre helt under isen och ibland undrar jag om han ens är frisk efter skadan? Chelsea är beroende av Drogba och Lampard. Utan att överdriva så har Drogba och Lampard stått för 70 % av Chelseas mål i dem senaste 5-6 åren. Nu gör dem inga mål alls, och det tar på framgången. Chelsea har tappat tron på sitt spel och saknar kontinuitet, det är den absoluta förklaringen till att det går som det går. Chelsea kommer få det oerhört tufft imorgon, med lite tur så blir det enbart uddamålsförlust för Chelsea tror jag. 2-1 till FCK (som Chelsea ska vara mycket nöjda med). Chelsea har ingen aning om vad som väntar på Parken imorgon. Vid förlust ryker CA omgående och det tror jag han vet om också. Det vore tidernas absolut största skräll i alla kategorier om FCK lyckas slå ut Chelsea. Imorgon kan det bli verklighet…åtminstonde halvvägs…

Dags att börja leverera Fernando?

Arsenal vs Barcelona 2-1. Jag behöver inte säga något mer. Vilken fartfylld och makalös fotbollsmatch. Jag har aldrig i mitt liv sett något liknande. Ständigt under matchens gång ställde jag frågan till mig själv, ”varför håller jag inte på Arsenal eller Barcelona”. Den fotbollen båda lagen spelar är helt sagolik och det är precis den fotbollen jag vill att Chelsea ska spela. Men Chelsea kan inte spela den fotbollen, och spelar en lite mer passiv/taktisk/fysisk fotboll. Det är bara att ta det, alla kan inte vara utomordentliga som Arsenal och Barcelona. Det jag blev mest imponerad av var att Arsenal vågade spela sitt spel mot Barcelona! Man slog Barcelona genom att spela sitt EGET spel. Det är inget lag som klarar av det och allt som oftast måste någon extrem-taktik dras till om man ska slå Barcelona. Arsenals pojkar har verkligen blivit män. Jack Wilshere var fantastisk på mittfältet och var utan tvekan matchens spelare. Jag fick gåshud när jag såg killen, hans touch på bollen, hans sätt att gå in i närkamper, hans passningar och hans explosivitet. Inga ord. Visste Wenger om att Jack var såhär bra? Eller blev han lika chockad som oss? Makalöst som sagt. Arsenal kan klara av detta nu och har ett hyfsat utgångsläge, men det krävs fortsatt mirakel på Camp Nou om Arsenal ska fixa detta. Ni såg alla hur många målchanser Messi och Barcelona fick på Emirates, minst 3 kvalificerade målchanser, och dem lär få det trippla på Camp Nou. Jag hoppas innerligen att Arsenal spelar sitt eget spel mot Barcelona även om det är på Camp Nou. Sätt hög press och använd kanterna, använd Walcotts snabbhet, sätt press på Barcelonas defensivt svaga ytterbackar. Det finns 3 olika sätt att spela mot Barcelona, du måste nästan dra till med något, något extremt om du ska vinna, häng med nu allihopa:

1. Du parkerar spelarbussen framför målet som Inter gjorde förra året och spelar extremt defensivt och satsar på fasta situationer och snabba omställningar. Biverkningar: Hjärtinfakter för alla Inter-fans.

2. Du spelar som Chelsea gjorde mot Barcelona för två år sen, som dock inte räckte för final. Du använder kanterna varje gång vid anfall och parkerar halva spelarbussen framför målet. Det räckte i alla fall i 93 minuter, sen kom Iniesta. Biverkningar: Du åker ut på tilläggstid…

3. Du gör EXAKT som Arsenal gjorde senast. Du spelar ditt eget spel mot Barcelona. Du slår Barcelona med exakt den typ av fotboll som dom själva spelar. Vägvinnande? Ja, det räckte för Arsenal den gången. Biverkningar: Du släpper till för mycket bakåt och ger alldeles för mycket målchanser och ytor till anfallare i motståndarlaget.

Vilket av ovanstående alternativ föredrar ni? Jag föredrar det första, men INTE i Arsenals fall. Arsenal kan inte parkera spelarbussen framför målet, Wenger och Arsenal kan inte spela den typen av fotboll. Taktiska förmågan finns inte som Inter hade förra året (mycket tack vare Mourinho). Arsenal ska spela precis som dem gjorde senast och kanske lite mindre press på Barcelonas planhalva. Använda kanterna mycket och satsa på snabba omställningar genom Walcott. Chamakh hade varit perfekt att ha i en match på Camp Nou, en som är fysisk stark och kan hålla i boll. Eller varför inte min personliga favorit Niclas Bendtner. Arsenal fixar detta om två veckor, man åker till Camp Nou och spelar 2-2 och slår ut självaste Barcelona ur världens finaste klubblagsturnering. Arsenals pojkar har ju trots allt blivit män nu.

Lite kort om Milan – Tottenham i tisdags. Tottenham har ett fantastiskt utgångsläge nu efter seger på San Siro. Gattuso skämde ut sig, lika så Joe Jordan, men fotbollsmässigt en taktisk triumf för Redknapp och Tottenham. Jag läste en riktigt rolig intervju med Zlatan efter matchen, han berättade att dem första 10 minuterna av andra halvlek kände han att han fick mer boll, mer ytor och var nära att spräcka nollan, men sen tog det stopp. När han fick frågan varför, så svarade han att han aldrig mött så (besvärlig) försvarare som Woodgate som låg tätt på Ibra varje gång. Woodgate kom in med 40 minuter kvar mot Milan och gjorde verkligen en fenomenal match, fick Ibra ur matchen, nickade bort allt som kom i vägen. Jag undrar hur bra den killen hade blivit om det inte vore för alla skador. Olyckligtvis så slog han upp sin skada i slutet av matchen, och är borta i troligen 12 månader till…

JACK WILSHERE MOT DANIEL AGGER

Var det någon som upptäckte TSO Jose Mourinho på Craven Cottage igår? Där satt han gömd i en huvtröja och en grön militärjacka. Jag tror inte ens att han ville synas. Kul som sagt med Jose, en legend som jag aldrig kommer att glömma. Olyckligtvis för honom fick han inte se några mål i 0-0 matchen mellan Fulham-Chelsea. Torres blev utbytt, men var helt klart en av få ljusglimtar i Chelsea. Cech räddade straff på övertid. Men” The Silence” of Lampard fortsätter….killen är totalt under isen! Hur som helst, Champions League inleder ikväll och jag tänkte tippa utgången av åttondelsfinalerna:

Milan – Tottenham 2-1

Tottenham – Milan 3-0

All ära till Milan och dess fantastiska historia. Men det är 2011 nu, och ingen bryr sig om historia och titlar just nu. Tottenham har halva startelvan på skadelistan, Milan saknar Pirlo samt Cassano och Van Bommel. Tottenham får det tufft i Milano men på hemmaplan kommer Bale och Co att ha total show!

Valencia – Schalke 1-0

Schalke – Valencia 2-1

Detta är absolut en av dem jämnaste åttondelsfinalerna och kan svänga hur som helst. Jag tror ändå att Valencias erfarenhet kommer att avgöra, men räkna inte bort Schalke. Bortamål avgör?

Arsenal – Barcelona 2-0

Barcelona – Arsenal 3-1

Det vore den största skrällen av alla om Arsenal slår ut Barcelona och det är nästan ingen som tror det. Jag och Niclas Bendtner tror att chansen finns. Är det något lag som kan rubba Barcelona så är det Arsenal. Men Arsenal måste göra SUPER!!-matcher verkligen. Jag tror att dem fixar det.

Roma – Shakhtar Donetsk 2-1

Shakhtar Donetsk – Roma 2-1

Roma vidare efter förläggning eller straffsparkar. Jag tror precis som Hussfelt att detta kommer bli en oerhört jämn match. Roma bör fixa Shakhtar, men Shakhtar är inte dåliga.

FC Köpenhamn – Chelsea 1-1

Chelsea – FC Köpenhamn 2-0

Många tror på två promenadsegrar för Chelsea. Det tror inte jag, jag är helt övertygad om att FCK kommer att göra två riktigt bra matcher. Chelsea får med sig ett turligt bortamål i Parken, och hemma på Stamford Bridge så vinner man tack vare kvalitén som finns i Chelsea.

Lyon – Real Madrid 1-2

Real Madrid – Lyon 4-1

Lyon är ett riktigt spoke för Real men den här gången tror jag att Real fixar detta ganska enkelt. Mourinho har erfarenheten och detta Real i år är starkare än på länge. Ronaldo och Real kommer att ösa in mål i den här åttondelsfinalen!

Marseille – Manchester United 0-1

Manchester United – Marseille 2-0

Jag pratade med en polare i veckan om just den här matchen. Han tror faktiskt på allvar att Marseille kan hota United, det tror inte jag. United kommer att gå in för lika på Velodrome, men få med sig en seger och på hemmaplan kommer United ta en komfortabel seger och kontrollera matchen från början till slut.

Inter – Bayern 1-1

Bayern – Inter 1-1

Jag tror precis som Hussfelt här igen, en väldigt oviss match. Hade Rafa varit kvar så hade jag varit helt övertygad om att Inter tar sig vidare här. Leonardo är ingen taktiker som Rafa och det är just det Van Gaal är. Inter får det oerhört tufft. Mycket oviss match. Inter vidare efter straffar.

Wayne Rooney avgjorde derbyt igår, troligen hela Premier League med vad som rimligtvis måste vara ett av engelsk fotbolls vackraste mål genom alla tider. Det är verkligen helt sjukt mål, och jag lovar er, jag minns inte många mål under mina 25 år som jag sett som kommer upp i Rooney-klass. Det var finess, magi och ett otroligt mästerverk av Wayne Rooney. Jag undrar om Rooney nu har tystat kritikerna? Man avgör inte ett derby på detta sätt av slumpen, detta är mer än fotboll och detta gör bara speciella spelare, som Wayne Rooney. Är det något som kan få Rooney att hitta den formen som han hade förra året, så är det absolut detta målet.

Annars  var det Manchester City som i det stora hela kontrollerade och styrde matchen, och dem kunde faktiskt i ärlighetens namn fått med sig något mer från den här matchen. Tänk såhär, en logisk tanke. Vincent Kompany i Citys försvar gör sin livsmatch och David Silva gör en ruggigt bra match, ändå vinner United matchen? Hur bra är inte United då? Det är skrämmande så bra United verkligen är för tillfället!

City gjorde fel, Mancini gjorde fel, spelade fel och gjorde fel byten. Dzeko borde startat. Det tog enbart fyra minuter för 300-miljoner kronors killen för att slå till. Bollen tog visserligen på Silva, men vem bryr sig, det var 1-1 och City hade poäng på känn. Sen kom Rooney och släckte alla titeldrömmar för City!?!?

Manchester United är nästan som utomjordingar, dem är otroligt bra och en makalös lagmaskin. Smalling gjorde en kanonmatch bredvid Vidic, och Vidic insats ska vi inte ens gå in på. Det är världens bästa mittback för tillfället killen växer bara med kaptensbindeln. Grejen är med detta United är att det alltid finns en spelplan mot varje motstånd att plocka fram. Det är något som Sir Alex fått fram ur detta United genom åren. Det är en inre vinnarkänsla som inte går att bygga på 2-3 år, det tar tid. Gary Neville har lagt av, David Beckham satt på läktaren och både Scholes/Giggs startade derbyt. Ingen av dem gjorde någon jättematch, men i slutändan stod dem ändå där som vinnare. Hatten av för United, hatten av för Sir Alex och hatten av för Wayne Rooney.

Landslagsuppehåll och vänskapsmatcher brukar inte locka många, men det lockar definitivt mig. Jag älskar landslaget och inte minst det engelska landslaget. Det är ett landslag som sitter mycket varmt om hjärtat. Det finns en mycket speciell kärlek och redan 1996 fann jag det som jag älskar mest av allt i fotbollsvärlden. Three Lions hade EM på hemmaplan, med bland annat Alan Shearer, Steve Mcmanaman och Gazza i spetsen. Det var ett fartfyllt landslag som kunde skaka vilket landslag som helst. Trots semifinal förlusten på straffar mot Tyskland så var England turneringens mest sevärda landslag. Det var den brittiska aggressiviteten och den brittiska effektiviteten, och inte minst den brittiska moralen. Det finns så mycket som jag älskade med England då. Med tiden har tyvärr aggressiviteten förvandlats till passivitet. England spelar mycket mer som alla andra landslag och det är ju lite förståeligt med. Fotbollen har blivit mer taktisk, och taktiken har börjat segra mer och mer. Titta bara på Italiens VM-guld 2006 eller Inters bragd mot Barcelona förra året i Champions League. Det är taktiska segrar med fokus på defensivt kunnande.  Italien och Inter besitter kvalitén att kunna spela den typen av fotboll. Detta är något Fabio Capello försökt ta med sig till England och det har för det mesta misslyckats. England har inte lätt att spela den typen av fotboll men Capello har hela tiden envisats med det. Det har medfört att England till slut har lärt sig. Titta bara på segern igår mot Danmark, det är taktisk defensiv och snabba omställningar. England har blivit bra på det och börjar trivas i rollen mer och mer. Varför? Jo för att England har börjat ta in spelare som kan spela den typen av fotboll. Englands match mot Danmark var spännande av olika skäl på förhand.

1. England har inte vunnit i Danmark i över 30 år.
2. Capello har börjat inse att den ”gyllene generationen” är slut och tagit in ungt blod.

Jack Wilshere, Walker och Stockdale var alla debutanter. Den förstnämnde gick till och med in i elvan, som balansspelare. Det är precis den typen av spelare England sökt efter i snart 10 år. Wilshere var fullständigt briljant under första halvlek och han ska utan tvekan fortsätta att spela där. Så mycket han har utvecklats under säsongen, från att inte platsa på bänken i Arsenal så har Wilshere blivit en av Arsenals och Englands viktigaste spelare. Jag ser en mycket ljus framtid för Wilshere. En annan snackis i England har varit kaptensbindeln som fick bäras av Frank Lampard med tanke på frånvaron av Gerrard och Ferdinand. Lampard skötte rollen utmärkt och verkade trivas i den. Förhand-snacket har annars varit vackert, Lampard berättade att han var oerhört stolt och att han drömt om detta sedan barnsben. Han passade även på att hylla sin avlidne mor Pat Lampard.

Frank Lampard: ”Jag ska tänka på min mor dela detta fantastiska ögonblick med henne”.

Det var vackert och Lampard visade att han förtjänade det. Efter matchen fick vi se en Capello som hyllade Wilshere och målskytten Ashley Young, men han passade även på att hylla Lampard.

Fabio Capello: ”Lampard skötte ledarrollen utmärkt. Om han får bära kaptensbindeln i framtiden vet jag inte men han ligger helt klart bra till” (översatt Fabio Capellos Engelska till Svenska, inte så lätt).

Jag fick mycket positivt intryck från England mot Danmark. Främst effektiviteten var något som saknats. Wilshere, Young och Walcott är framtiden för England. Det nya England såg helt klart spännande ut. Jag hoppas Capello fortsätter att ge dem unga chansen även i dem viktiga matcherna. England åker till Cardiff den 26 Mars för EM-kval match mot Wales. The Battle Of Brittain kommer att bli brutal. Jag hoppas då att Wilshere, Walcott och även Young finns med i startelvan då.

Till sist vill jag bara passa på att svara på en fråga jag fått i bloggen. Varför jag inte skriver om svensk landslagsfotboll?

Svaret är att jag inte fascineras av svensk landslagsfotboll. Jag tappade respekten för några år sedan för svensk landslagsfotboll. VM-missen blev droppen för mig. Jag tycker fler ungdomar borde få chansen i Sverige. Jag tycker landslaget är orättvist och det finns fördomar mot yngre spelare och inte minst spelare med utländsk bakgrund. Zlatan är en av få med utländsk bakgrund som får cred i det här landet. Vad har Anders Svensson gjort för att fortsätta spela i blågult? Vad har Goitom gjort som inte ger honom chansen i truppen? Det är väldigt orättvist tyvärr och det är därför Sverige inte kommer att kvalificera sig för kommande EM eller VM. Man måste börja ändra filosofin. Jag har som sagt inget hat mot landslaget, utan besviken på att det är som det är.